Med till. HOLMAN & CO., LIMITED, FORLAGGARE. BY A. HOLWIAN & CO., LIMITED. Om Kristi efterfoljelse och forsakandet. Ringa tankar om sig sjelf ... Om den heliga skrifts l. Huru man bor undvikafor stor fortro- . Om lydnad och undergifvenhet .. Search the history of over 505 billion pages on the Internet. Krigsveteranen Paul Saxon tr. Moviezine.se - Sveriges st. Den vackra Rae Smith och den stilige Walter Saxel blir f. Om undvikande af onyttigt tal . Huru vi skola vinna frid och nit. Huru vi skola strida mot frestelser . Huru vi skola undvika obet. Om de verk, som ske af k. Om fordragsamhet med andras fel . Om vart lif i verlden 5. En sann kristens gudaktighetsofningar 6. Search the history of over 510 billion pages on the Internet.Om hjertatsforkrosselse 6. Huru vi skola betrakta det menskliga. Om dodens betraktande 7. Om domen och syndens straff .. Huru vi allvarligen skola b. Om Jesu samtal med den trogna sj. Att sanningen talar i det inre utan ljud- . Att Guds ord skall horas med odmjuk- . Bon om andaktens n. Att vi skola vandra i odmjukhet och. Gud 1. 21. 5. Att man bor bevara Guds n. Att man skall profva och styra sitt hjer- . Om undergifvenhet och lydnad efter 3. Att man bor betrakta Guds hemlighets- 3. Huru man skall bedja 1. Bon om n. Att sann trost skall sokas hos Gud 3. Att man skall kasta all omsorg p. Att man efter Kristi foresyn skall med. Att man ofver allting skall hafva sin 4. Huru man bor erinra sig Guds m. Om fyra ting, som befordra hjertats 4. Att man bor undvika att forvetet ran- 4. Hvaruti hjertats fasta frid och en sann 4. Om ett frigjordt sinnes hoghet, som 4. Mot onda tungor 1. Huru man i bedrofvelsens stund skall. Huru man skall bedja Gud om hjelp. Huru man skall forsaka det skapade 5. Huru man skall forsaka sig sjelf och 5. Att man i detta lifvet aldrig . Huru man helt och h. Huru man skall blifva herre ofver yttre. Att menniskan icke m. Att man icke skall bygga sin frid p. Att vi bora fbrtrosta p. Huru den trostlose skall befalla sig i. Huru olika naturen och n. Att vi skola forsaka oss sjelfve, taga. Att menniskan icke skall misstrosta, s. Att man icke skall soka utforska allt. Guds forborgade. 5. Med hvilken vordnad man bor anam- . Kristus 2. 34. 2. Om den stora godhet och k. Huru mycket godt tillfaller dem som. Om sakramentets varde och om prest- . Att vi skola offra oss sjelfve och allt. Att man icke gernaskall forsumma den. Att Kristi lekamen och blod och den. Att den, som i nattvarden vill ing. Att den fromme af allt sitt hjerta bor. Om de frommes brinnande l. Att vi skola anfortro Kristus v. Att menniskan icke forvetet skall grub- . Kristi efterfol- . Frontis- . Guds ords uts. Fiirich 3. 7. Den Gode Herden, v. Fiirich 4. 0. Flykten till Egypten. Och han gick ut och gr. Fiirich 7. 5. Den gode ving. Heil Judarnes konung ! De visa jungfrur 9. Jesu efterfoljare. Jesus hos syskonen i Betanien. Fiirich 1. 38. Jesus hel. Hof- . Ruth och Noomi. Carolsfeld 1. 47. Jesus predikar for menniskomassorna. Hof- . Den forlorade sonens . Fiirich 1. 72. Jesus uppv. Carolsfeld 1. 81. Maria smbrjer Jesus 1. Den forlorade sonens . Hof- . Jesus i templet vid 1. Schnorr. von Carolsfeld 1. Jesu bergspredikan 2. Den gode herden, v. Fiirich 2. 23. Jesus v. Hofmann 2. 48. ' ' Detta ar mitt blod, det nya testamentets. Jesus i grafven. Hofmann 2. Jesu samtal med Nicodemus. Thomas af Kempis' namn . Misstag hafva blifvit gjorda om honom och oriktiga forest. En nutida forfattare sager. Hans egentliga tillnamn var Hammerlein eller. Hammerken, och under det forr. For de fromme var han det genom att sl. Fadern tillhorde. Gudaktighetens fron borjade tidigt att. Minnet af de heliga l. John Hammerleins lif. Man kan trygt antaga, att de r. Der finnes ingen omskiftning af skog och sjo, hvarp. Jorden synes vara utomordentligt val odlad, och om an utsikten. Men i. andra afseenden . Ehuru de voro fattiga och. Huruvida han brukade jorden for egen r. Hans yrke formodas. For. hvilketdera af dessa yrken som helst erfordrades bruket af hammare, och n. Ehuru Thomas tidigt visade bojelse for studier och lifligt. John Ham- . merlein d. Vid denna tid fanns en beromd offentlig skola i sistn. I samma stad fans ocks. Den offentliga skoian i Deventer och brodraforeningen stodo. Han hade redan blifvit upptagen till medlem i for- . Gossen. hade nu uppn. Vid sin ankomst till staden gjorde Tho- . Ett nytt augustinerkloster. Han behofde. icke blott anvisningar rorande fullfoljandet af sina studier, utan han hade ocks. Han synes att efter n. John sjelf var djupt genomtr. Med djupt intresse lyssnade han till allt. Han borjade med att allvarligt fororda. Deventer; han uppmuntrade honom hoge- . Mycket hade de att saga hvarandra ; den aldre undervisande den yngre om. Vare detta huru som helst, d. Utan tvekan mottog han honom i sin. Hans visteise i Florentini hus varade. Uppmuntrad och ledd af Florentinus arbetade han p. Detta ledde till storre. Hans meddelande visar det gran- . Florentinus utofvade p. Jag. frojdade mig mycket . Genom deras outtrottliga. De arbetade natt och dag med. Han bemodade sig ocks. Han undervisades i att r. Det var brodernes vana. Och. ehuru den ena dagen var i mycket lik den andra med blott liten omvexling, voro. Flere af broderne forflyttades till andra. Hans lidande tyckes ocks. Men han lemnades. Hans. sjukdom hade varit ett medel i Guds h. Den ene var en ung man ungef. Den. andre var en lekman i brodraforeningen, en person . Han var son till en r. Och de blefvo mycket fortrolige. Den ene bortrycktes. Deventer, n. Agnes, och antagligen kande han, att han aldrig mer p. Men detta hindrade honom icke fr. Och derfor finna vi, att han. Han umgicks med dem dagligen och stundligen, och han hade ej blott insu- . Allt detta tillsammans med hvad han. Af naturen bojd for ett stilla. En innerlig tillgifvenhet for Thomas hade upp- . Florentini dagar syntes nu. Forsedd dermed. begaf sig nu Thomas . Detta utgjorde en viktig v. Mycket rorande maste afskedet hafva varit, d. Men det fasta hoppet att . Agnes, och det kan. Thomas ej behoft n. Men ehuru ej i egentlig mening rekommendationsbref, utan snarare ett. T rakten skulle knappast af en. Enligt den beskrifning, som Thomas lemnar. Agnes, der han af sin broder John. Deras lifs hogsta onskan hade blifvit. Okunnig om hvad klosterloftena inneburo, och som han. A Kempis har i sina skrifter lemnat m. Och det finnes en. Den gifver oss en skon inblick i hans. I stallet for att likt andra unge man af hans alder fika efter. I stallet for att folja kottets vilja och ofverlemna sig . Den 1. 0 juni 1. 40. Thomas jemte n. Han hade nyss. Och som han var. mycket odmjuk, ben. Underpriorskapet vid. Till denna befattning valdes nu Thomas . Jemte priorn intog han en framst. Tre delar finnas af de foredrag, som. Thomas hemsoktes nu af en bitter sorg, i det hans. Den 4 November 1. I klostrets lugna och enformiga lif forflot den ena. Detta. bestod i renskrifvande af flera af hans afhandlingar i en t. Dessa. blefvo alla bundna i ett litet, tjockt band. Forst i detta band forekommer. Han lemnade icke sina modor, utan s. Detta utgjorde en af hans lifs grundsatser och bidrog. Hofsam i allt, domande den menskliga svagheten, som det anst. Thomas hade nu hunnit till sitt. Vid denna tid borjade tecken till en forsvagad helsa att in- . Likt dagakarlen vid slutet af dagsarbetet kande han sig trott och. Och det fans numera ingenting, som kunde h. Vi hafva forut antydt, att. Thomas var af ett k. Och det. var en stadigvarande gl. Den tillgifvenhet som sl. Blefvo icke det intresse och den tillgifvenhet han. Agnes till evighetens berg, mot hvilket han s. Dr., Kanik af Westminster, Forfattare till. Men ibland bocker, som icke gora anspr. Den har varit i menniskors h. Och den forblifver for alla. Allt inneslutes i Sanct Benedicts foreskrifter med dess for- . Francis' af Assissi frivilliga fattigdom. Den, som sammanplockade och till ett helt ordnade inne- . Francis de Sales' djerfva. Goda menniskor kunna, s. Ty man kan ej betrakta dessa lugna, lidelsefria drag, p. Vi behofva ej, for att. En katolik, en prest, en munk, men likv. Men i denna bok forekommer ingen formedling mellan sj. I reaktionen mot. Kroppen, sager den, maste underkufvas, kottet sp. Hvad helst som undervisar oss om mennisko- . Men en hvar. som fullt vill forst. Sannerligen. hoga ord gora ingen menniska helig och r. Kunde du hela bibeln ord for ord och. Den. hogsta visheten . Beflita dig derfor att draga ditt hjerta. Kande jag alla ting som i verlden ? De som mycket veta vilja. Hvad. gagnar all klyftig strid om forborgade. Men den, for hvil- . Ofta ledes jag. vid att l. En ren, enfaldig och trofast . En god och from menniska ordnar forst i sitt inre de verk, som. Och att ofver- . vinna sig sjelf, det borde vara hvars och ens bemodande, att dagligen. Icke. som om vetenskapen eller kunskapen i allm. Andre hafva intagit deras rum, och. Medan de lefde. syntes de vara n. Om dock deras lif. Hit hor ock att icke tro. All helig skrift skall. Vi skola i skriften mer soka det. Lika s. Utan anseende till. Gud till oss p. Den i anden fattige. En menniska. som . Dessutom harmas han l. Den kottsliga men- . Sok icke din berommelse af rikedomar, om du. Yfs icke ofver din kropps styrka och. Det skadar dig icke, om du haller dig. En varaktig frid finnes hos den odmjuke, men i. Med de 6d- . mjuke och enfaldige, med dem som . Var icke fortrolig. Med Gud allena. och hans englar m. Vi inbilla oss stundom, att vi skola. Men de kunna. icke vinna n. Inbillningen, att det annorst. Ganska hastigt. smittas vi af f. Jag skulle. onska, att jag oftare tegat och icke deltagit i menniskors samqv. Jo, derfdre tala vi s. Ty denna yttre trost. En ond vana och forsumlighet i det som befordrar v. Men. ett fromt samtal om andliga ting fr. Emedan de beflitat sig om att helt och h. Det storsta, ja, det enda hindret . Moter oss en aldrig s. Om vi grunda. v. Kan du icke segra ofver det lilla och det l? Detta bidrager ofta till. En hvar. borde for den skull vara uppm. Alle. de helige hafva genomg. Mangen soker undfly frestelserna och faller s. Genom flykt allena kunna vi icke segra, utan genom t. Eld profvar jernet, och frestelse en r. Vi veta ofta icke hvad vi m. Vaka maste vi dock, framfor allt vid forsokelsens borjan, ty. Somlige skonas for stora frestelser, men ofver- . Mange soka hemligen sig. Ja, de tyckas lefva i. Till foljd af olika tankar och meningar uppst. Om du stoder dig mer p. Mycket. verkar den som mycket . Ingen men- . niska tillskrifver han n. O, den som egde en gnista af den sanna k. Det. forestallde ratt och slatt ett kolossalt ansikte, mer an meterbrett. Winston satte kurs. Det var ingen ide att prova hissen. Ocksa i basta fall. Det horde till sparkampanjen fore. Hatveckan. Lagenheten lag sju trappor upp, och Winston som var. Pa varje vaning. mitt emot hisstrumman, tittade affischen med det valdiga ansiktet pa. STOREBROR SER DIG lydde texten nertill. Rosten kom fran en avlang metallskiva som. Winston. vred pa en strombrytare och rosten avtog nagot, men orden var. Apparaten (teleskarm hette den) kunde. Han gick bort till. Han hade. mycket blekt har, ansiktet var rodlatt av naturen, hyn narig av grov. Nere pa gatan. kom sma vindilar och virvlade runt med damm och papperslappar. Ansiktet. med den svarta mustaschen tittade ner fran varje dominerande. STOREBROR SER DIG stod. Winstons ogon. Det. Men. patrullerna betydde ingenting. Det var bara tankepolisen som. Teleskarmen var. bade mottagare och sandare pa en gang. Varje ljud fran Winston. Man kunde naturligtvis aldrig veta i vilket. Hur ofta, eller enligt vilket. Det var rentav tankbart att de bevakade alia. Men i varje fall kunde de koppla in sig narhelst de ville. Det var sakrast. sa aven om han gott visste att ocksa ryggar kan tala. En kilometer. langre bort hojde sig sanningsministeriet, hans arbetsplats, valdigt. Det har, tankte han med. London, huvudstaden i Flygbas Ett. Oceaniens. provinser. Hade har. alltid funnits sadana rader av forfallna artonhundratalshus, sluttade. Och. de utbombade tomterna dar murbruksdammet blaste omkring och. Det var en kolossal. Det fanns bara. tre andra byggnader, pa olika hall i London, av liknande utseende. De dominerade all kringliggande bebyggelse sa. Segerhusets tak kunde se dem alia fyra. De. var hemvisten for de fyra ministerier som delade hela. Fredsministeriet, som sysslade. Karleksministeriet, som upprattholl lag och ordning. Pa nysprak hette. Minisann, Minifred, Minilek och Miniflod. Det hade inga. som heist fonster. Winston hade aldrig varit inne i. Det var ett. stalle dit man endast blev inslappt pa officiellt arende, och da bara. Till och med de gator som ledde fram till dess. Betraffande dess struktur och etymologi se tillagget. Han hade anlagt den stillsamt. Han gick genom rummet till sin kokvra. Den utsande en acklig, oljig lukt, lik. Vatskan paminde om salpetersyra, och nar man svalde. Han tog en cigarrett fran ett hopknycklat. SEGERCIGARRETTER och holl den. Med nasta lyckades han battre. Han gick tillbaka till. Ur bordsladan tog han fram ett pennskaft, en flaska. I stallet for att som normalt var sitta pa en. Pa ena sidan om den fanns en grund. Winston nu hade slagit sig ner, och som den tiden huset. Genom att trycka sig. Winston halla sig utom synhall for teleskarmen. Det var till en del rummets. Det var en sareget vacker bok. Dess glatta, lena. Men han kunde gissa sig till att boken. Han hade latt syn pa den i fonstret till en. Partimedlemmar ansags inte bora anlita vanliga butiker. Han bar. skuldmedvetet hem den i portfoljen. Detta var inte. olagligt (ingenting var olagligt, eftersom det inte langre fanns nagra. Pennan var ett urmodigt redskap som sallan anvandes ens. I sjalva verket var han ovan att skriva for. Fransett helt korta anteckningar var det brukligt att diktera. Han doppade pennan i blacket, och sa tvekade han en kort. Han kande en skalvning i magen. Att satta pennan till. Med liten, tafatt stil skrev. Han ratade pa sig. En kansla av total hjalploshet overtoil. Forst och framst visste han inte helt sakert om det var 1. Ungefar det aret maste det vara, eftersom han var ganska saker. For framtiden, for en ofodd tid. Hans tankar irrade ett. Hur. skulle man kunna meddela sig med framtiden? Det lag i sakens. Antingen liknade framtiden nuet, och i sa. Teleskarmen. hade overgatt till gall marschmusik. I flera veckor hade han forberett sig pa detta. Sjalva skrivandet skulle ga latt. Men just nu hade sjalva monologen. Dessutom borjade hans bensar klia outhardligt. Han vagade. inte riva, for da brukade det alltid bli inflammerat. Allt han var medveten om var den tomma sidan framfor. Hans lilla men barnsliga. En var mycket bra. Medelhavet. Pub liken hade mycket roligt at bilderna av en valdigt stor. Publiken skrek av skratt nar han. Han forstod inte. Han insag nu att denna. Winston satte sig just i en av mittraderna nar tva. Den ena var en flicka som han manga ganger hade gatt. Han visste inte vad hon hette, men han visste att. Antagligen - for ibland brukade. Det var en. flicka med frappant utseende, i tjugosjuarsaldern, med tjockt morkt. Ett smalt, grannrott skarp. Ungdomens antisexforbund, satt lindat flera varv. Winston hade tyckt ilia om henne fran. Det var pa grund av den. Han tyckte ilia om. Men just denna flicka forefoll honom. En gang da de motte varandra i korridoren. O'Brien var en storvaxt kraftig karl med tjock hals och. Trots sitt avskrackande. Han kunde se sallsamt. Det var en atbord som, om. Han kande sig starkt dragen till honom, och inte endast. O'Briens belevade. I mycket hogre grad berodde det pa hans. O'Brien politiskt inte var fullkomligt rattrogen. Det. var nagonting i hans ansikte som oemotstandligt antydde det. Eller. kanske var det anda inte ens bristande renlarighet som stod skriven i. I varje fall sag han ut. Winston. hade aldrig gjort det bittersta for att fa denna gissning bekraftad. Just nu tittade O'Brien pa sitt. Han satte sig i samma stolrad som. Winston, ett par platser langre bort. En liten, gulgraharig kvinna. Winstons satt emellan dem. Flickan. med det morka haret satt strax bakom. Det var ett late som kom en att visa tanderna och. Hatet hade satt igang. Har och dar i publiken buade man. Den lilla gulgrahariga. Goldstein var renegaten och. Storebror, och som sedermera hade varit. Tvaminutershatets. Goldstein var alltid. Han var urforradaren, den som forst hade. Alla efterfoljande brott mot partiet, alia. Nagonstans i varlden befann han sig fortfarande i livet. Oceanien. Han kunde aldrig se. Goldsteins ansikte utan smartsamt blandade kanslor. Det var ett. magert judiskt ansikte med en stor yvig gloria av vitt har och ett. Det paminde om ett. Goldstein. levererade sitt vanliga giftsprangda angrepp pa partiets laror - ett. Han. forolampade Storebror, han fordomde partiets diktatur, han kravde. Eurasien, han forfaktade yttrandefrihet. Revolutionen var forradd - och allt detta framsmattrat med. Her nyspraksord an nagon. Och under hela. tiden, sa att ingen behovde tvivla pa realiteterna bakom Goldsteins. Det sjalvbelatna. Goldstein automatiskt radsla och vrede. Han var en mera bestaende. Eurasien och Ostasien, darfor att om Oceanfen forde. Men det besynnerliga var att trots att alia hatade och. Goldstein, trots att hans teorier blev bemotta, krossade. Standigt fanns det nya dumbommar. Han var chef for en. Staten. Det antogs heta Broderskapet. Om man alls namnde den kallades den. Men sadant kande man till bara genom vaga rykten. Folk stod. och hoppade jamfota och ropade for fulla lungor i ett forsok att. Den lilla gulgrahariga kvinnan hade blivit. Till och med O'Briens massiva ansikte hade rodnat. Den morkhariga flickan bakom Winston hade borjat. Det traffade Goldstein pa. Under ett. ogonblick av klarhet markte Winston att han var i fard med att skrika. Det hemska med tvaminutershatet var inte att man var tvungen. Inom. trettio sekunder blev det alltid onodigt att latsas. En skrammande. extas av skrack och hamndlystnad, ett begar att doda, att plaga, att. Och anda. var det raseri man erfor en abstrakt, riktningslos kansla som det gick. Ett ogonblick riktade sig Winstons hat salunda inte alls. Goldstein, utan tvartom mot Storebror, partiet och. Och anda var han i narmast. Goldstein forefoll honom som sanning. Sadana ganger. slog hans hemliga avsky for Storebror over i dyrkan, och han. Storebror reste sig hogt som en oovervinnelig, modig. Asiens horder, medan. Goldstein, trots sin ensamhet, sin maktloshet och tvivlet kring sjalva. Med ens, genom samma slags. Winston flytta over sitt hat fran. Livfulla. skona hallucinationer blixtrade till i hans tankar. Han skulle. prygla ihjal henne med en gummibatong. Han skulle binda henne. Sebastian. Han skulle valdta henne och skara halsen av henne i. Och dessutom insag han battre an forut varfor. Han hatade henne for att hon var ung och sot och. Goldsteins rost hade overgatt till ett genuint. Parhuvud. Sa. tonades faransiktet over i gestalten av en eurasisk soldat som tycktes rycka. Ingen horde vad Storebror sade. Det var. bara nagra uppmuntrande ord, det slags ord som uttalas i ett stridslarm. Sa. tonades Storebrors ansikte bort pa nytt, och i stallet tradde partiets tre. FRIHET AR SLAVERI. OKUNNIGHET AR STYRKA. Men Storebrors ansikte tycktes droja kvar pa skarmen i flera sekunder. Den lilla gulgrahariga hade kastat sig framstupa over. Med darrande rost mumlade hon nagot som lat som. Sa begrov hon ansiktet. Det var tydligt att hon bad. Det holl pa i nastan en halv. Det var ett slags omkvade som ofta brukades i stunder av. Delvis var det ett slags hyllningssang till Storebrors. Winston kande en kyla i magen. Under tvaminutershatet kunde han. Att koppla av kanslorna, att beharska sitt ansikte, att gora vad. Men under ett par. Och det var precis i det ogonblicket som det betydelsefulla. O'Brien hade rest. Han hade tagit av sig glasogonen och satte just tillbaka dem pa. Men under brakdelen av en. Winston - ja, han visste att O'Brien tankte detsamma som han sjalv. Det var som om badas. Jag vet allt om ditt forakt, ditt hat. Men var lugn, jag star pa din sida! Sadana handelser tick aldrig nagon uppfoljning. Allt de. astadkom var att halla liv i hans tro, eller forhoppning, att det fanns. Kanske var ryktena. Broderskapet verkligen! Trots de standiga arresteringarna. Broderskapet helt enkelt var en myt. Ibland trodde. han det, ibland inte. Det fanns inga bevis, bara flyktiga glimtar som. Det var idel gissningar. Han hade gatt. tillbaka till sitt bas utan att se pa O'Brien en gang till. Det var knappt. att han ens tankte pa mojligheten att folja upp deras. Det skulle vara ofattbart farligt ens om han. Under en sekund, tva. Winston tog sig samman. Han slappte fram en rapning. Ginen gav honom. bubblor i magen. Han tittade pa boksidan igen.
0 Comments
Leave a Reply. |
AuthorWrite something about yourself. No need to be fancy, just an overview. Archives
December 2016
Categories |